RN DIREKT#248: Samtal med Fredrik Hagberg om Nordisk Ungdom SWISH: 0700749652

Läs hela artikeln på Nordfront: RN DIREKT#248: Samtal med Fredrik Hagberg om Nordisk Ungdom SWISH: 0700749652

Höjdpunkter och lärdomar från Nordisk Ungdoms historia • Fredrik Hagberg gästar Radio Nordfront!

[In reply to Anders Jonsson]
Musik påverkar oss en hel del. Vad vi lyssnar på präglar oss till en viss del. Inte på djupet kanske, men det präglar oss ändå.

The Beatles som egentligen är en generation före mig har påverkat och präglat mig musikaliskt, på det sättet att jag tycker om deras musik men knappast på något djupare plan. T ex så när jag förstod sanningen om Adolf Hitler och nationalsocialismen så brydde jag mig föga om Beatles musik.

Hitler blev på det sättet mycket viktigare än musiken jag gillade att lyssna på.

Men ändå så är det intressant att försöka förstå musikaliska trender, även om de på det politiska planet knappast betyder så mycket.

En sak jag tänkte på är vad som hände med barnen till föräldrarna som älskade The Beatles? Min mamma älskade inte Beatles direkt men hon gillade dom och jag har fått ett singel original “Hey Jude” från mamma. Men min moster älskade Beatles.

Jag är född 65… Kurt Cobain är född 67 och han älskade också The Beatles.

Jag ser Cobain som ett tragiskt barn till vår västerländska kultur:

Han älskade Beatles och var en glad kille. Sen skilde sig hans föräldrar och han blev ledsen och destruktiv. En tråkig historia. Han var en begåvad kille och den här låten är en fantastisk låt även om den är tragisk precis som Kurt Cobains liv som slutade på ett tragiskt sätt med självmord.

Jag tänker alltid så här:

Du har alltid 2 val: Gå dit eller gå hit.

Gå mot fördärvet eller till kampen.

Jag väljer kampen.

Men jag älskar verkligen den här låten.

Så mycket ångest, känsla och kärlek.

R.I.P Kurt Cobain :green_heart:

Jag tänkte på det här ni pratade om i programmet, med att hitta en balans i och med alla negativa nyheter/negativitet i samhället. Det är svårt, det är så lätt att bara bli bitter och arg på allting. Samtidigt är det viktigt att bli upprörd över allt som händer idag, men viktigt att göra någonting åt det, inte bara klaga. Jag tänker ofta på det här med insekterna som minskat så mycket. Alla jag pratar med tycker också det är så hemskt, men ingen gör någonting åt det, trots att det är så lätt att bara plantera en buske, om man har två händer. Vi måste inse att vi kan göra någonting åt allt elände. En person kan göra så mycket gott, samtidigt kan en person göra så mycket illa.