Nordiska språk i skolan

Läs hela artikeln på Nordfront: Nordiska språk i skolan

Idag läser skolelever spanska, franska och tyska • Hade det inte varit bättre att lära sig ett till nordiskt språk?

Trevligt att den här artikeln kom. Som skåning hade jag inga speciella svårigheter med danska redan som ung grabb. Senare kom jag att jobba på Grönland och bolaget jag jobbade i var danskt. Vi var en tredjedel av vardera danskar, norrmän och svenskar. Långt innan jag kom till Grönland hade språket i detta bolag tagit en intressant vändning. De vanligaste orden i varje språk användes av alla oavsett om man var dansk-, svensk- eller norsk-talande. Det blev en rolig blandning av alla språken där alla förstod varandra helt. Det roliga var nog när jag kom hem till Sverige på semester eller annat, folk såg undrande på mig och frågade varför jag talade så konstigt. Det var faktiskt först då jag förstod att mitt språk hade ändrats automatiskt utan att jag noterat det speciellt.

Senare jobbade jag 7 år på västkusten i Norge, närmare bestämt i Stavanger och i Bergen. Där har man en väldigt speciell dialekt med bland annat skorrande R som man har i sydsverige. Det tog inte lång tid för en skåning att komma in i det språket. Efter några år kom en fråga varifrån jag kom. Ja gissa svarade jag. Norrmannen, från Oslo, funderade högt, hm du kommer inte från Bergen och inte heller från Stavanger, kommer du kanske från Haugesund? En liten förklaring, Haugesund ligger mellan Bergen och Stavanger. Frågan blev ju komisk då jag svarade att jag kom från Sverige.

Klart ungarna skall lära sig eller åtminstone kunna begripa våra närmaste grannar, för de skandinaviska språken är trots allt väldigt lika. Finskan blir det svåraste, det språket kommer från en helt annan språkgrupp, men det som börjas i tid …

2 gillningar

Enda stället jag har haft problem med att förstå är i södra Danmark. Där ville dom jag skulle prata engelska. Det var i början på 80 talet. Då jobbade jag över hela Norden.

Jag var gift med en finska. Hon och hennes lilla syster hade läst svenska i skolan, de yngre fick jag prata engelska med. Jag pratat inte så mycket finska.

Vet inte riktig. Var i Danmark i en otrevlig situation. Ville ge information om min belägenhet på svenska. De begrep inte ett dugg. Förklarade på tyska - det gick bra. Roligt med språk egentligen - Göran O avskydde engelskan och talade ut allt med svensk stavning på pin kiv. Alltså begärde han Pizza "Svart och vit, Efter åtta - de tunna choklad skivorna. Bacon - ?? Då sa jag t. o. m. stopp Biden - just det Biden skulle han definitiv säga.
Min son älskar danskan - avslutade sina predikningar med "Tja. de va de hele " då han var präst. Tyskan kan väl räknas? Lampe - lampa, Wagen -vagn, sagen-säga, Haar - hår, Nase - näsan ,Mund - mun osv. Att substantiven alltid stavas med stor bokstav är väl en tysk egenhet som jag själv inte har helt lagt av med. D, v. s. Mor, Far, Egennamn på djur och blommor - Du , Ni, Er till folk som jag aktar med stora bokstäver. Tycker det är en artighet som jag INTE vill lägga av med. Är osäker med Björn, Ko, Varg, Rosor, Tulpaner osv. Men det svåra i tyskan är när adjektiv blir substantiv - där går jag också bet. Men som turist behöver Du inte vara orolig - Tyskarna själva kan inte allt i sin egen språklära. Absolut inte Berlinarna, Min svenska Mormor fick ofta rättelser - men tröttnade - och rabblade upp der,die,das på alla varor när hon skulle handla. . Något var väl rätt?

3 gillningar

Ett PS - Ni skulle se fina översättningar på EDDAN - så vacker på tyska , inte ens de nordiska språken kan göra det så insiktsfullt och fint.

Självklart. Vi har länge levt i nordisk apartheid, tycker jag.

1 gillning

Nordiska språk är viktigt för oss nordbor. Har läst att exempelvis isländska egentligen är nordbornas och vikingarnas urspråk. Det är nog därför som de sluga efter att ha raserat Islands ekonomi genom spekulation. Försöker att radera islänningarnas särpräglade historia och tradition genom att helt fräckt ifrågasätta deras namn så som exempelvis, dottir i namn. Det hela är ren krigföring mot den nordiska folksjälen. Detta kommer vi nationella inte att tolerera. Det finns de som tror att nordbor sover och inte bryr sig ett dugg, men det som de sluga gör mot oss går inte obemärkt förbi liksom. Nordeuropas länder och folk har en historia och gemenskap som finns i generna, detta kan de sluga inte rå på även om de tror sig vara en utvald överhöghet.

1 gillning

Det kan vara lite trixigt ibland. Här är ett exempel på hur det skiftar, som jag fick lära mig när jag i min ungdom jobbade som svenskalärare på DDR´s handelskammare i Göteborg.

Die Schwarzen liegen auf den Weissen; die schwarzen Blatten liegen auf den weissen Bögen.

(De svarta ligger på de vita; de svarta arken ligger på de vita bågarna.)

Vad gäller det svenska språket, så tycker jag att man borde ha gjort som i Norge; att man utöver det bastardiserade vardagsspråket kompletterar språket med ett återskapat fornspråk.

Det har man gjort i Norge och där finns två norska språk; bokmål och nynorsk. Nynorsk är trots sitt namn det gamla obefläckade språket, medan vardagsspråket bokmål är en sörja av svenska, danska, engelska, tyska mfl språk.

När man åker över gränsen till Norge hälsas man välkommen till “Norge” (bokmål), och “Noreg” (nynorsk).

När jag gick i skolan i början på 70 talet, så hade vi elev utbyte med Jörpeland i Norge. Då lärde vi oss rätt mycket norska.
Kanske lämpligt att införa igen.

Detta hände i mitt förra äktenskap med Sven Olov Lindholm om man nu får vara lite frivol. i temat. Under 50 talet kom de första påslakan. Ordet påslakan blev ett senare ord för ÖVERDRAG. Jag var van vid påslakan från Tyskland och önskade mig ett par sådana i julklapp. Sven Olov korresponderade med min far efter jul och skrev : Ich schenkte meiner Frau ein par randige Ueberzieher,(Jag gav till min fru som julklapp ett par randiga hm.) Varpå min far svarade;: In Schweden schenkt man ja recht freche Weihnachtsgaben.( I Sverige ger ni ju rätt fräcka julgåvor.) ?? Överdrag - översatt - men det betydde kondomer. Bezuege heter påslakan. Sven Olov var nu en mycket, mycket korrekt person vill jag tillägga. (Som Berlinare kunde jag inte annat än skratta åt fadäsen.)

3 gillningar

Hej Vera, gillar din humor. Det är kul att höra att det finns så mycket sann glöd och jäklar anamma. Kampen för ett fritt Norden behöver humor och man blir aldrig för gammal att känna och vara med. Det finns de som tror att man kan vara för ung eller för gammal att kämpa för sanningen. Svaret är att alla nordbor med rätt inställning är viktiga i kampen för nordens framtid. Nationalsocialismen har de senaste åren tagit stora kliv framåt, men ändå behållit det bästa av gårdagen som i sanning har lärt oss vikten av att tänka innan man handlar. Tänkte bara skriva ett, Hej och så, men det smyger alltid in sig tankar om det som man oftast tänker på, kampen för vårt vita folk. Folkgemenskap!

1 gillning

Haha :sweat_smile: … Ja, das war ein Bisschen peinlich.

En kväll i början på min tyska karriär satt jag och chefens fru och tittade på en film på TV till långt in på natten. Huset de bodde i var ett före detta Gasthaus och jag hade ett eget rum som jag alltid bodde i under mina vistelser där. Chefen hade gått och lagt sig för länge sen och när vi också skulle gå och krypa till kojs frågade jag:

-Wann darf ich aufsteigen? Frun såg lite generad ut och korrigerade mig sen.

-Du meinst wohl wann du aufstehen sollst?

“Aufsteigen” tolkas tydligen som något helt annat än att stiga upp.

1945 när jag kom till Sverige kunde jag språket - men inte allt. Som flykting fick vi arbeta direkt. På ett ålderdomsdhem i Karlshamn .För åldringar verkligen ett trevligt ställe “Gustavsborg” . Som sjukvårdsbiträde fick vi då göra ALLT - städa, bädda prata med åldringarna, sköta de sjuka osv. Men det gick lugnt till - inget tidsjäkt och fick slutföra sakerna även om det gick över klocktiden. Det var ändå för mig ett hopp må Du tro, från nationalsocialismens skola till ett helt annat system på 1/2 år. En vacker sensommardag skulle vi åka buss med åldringarna på en utflykt . Ett par av oss sjukvårdsbiträden. skulle åka med. Våra arbetskläder bestod av blåa bomulls klänningar och vita förkläden. "Oj utropade jag irriterad; " Jag kn …de min klänning.! " Gubbarna skrattade högljudd medan Gummorna snörpte på munnen. Tyska ordet skrynkla heter knäulen och jag försvenskade ordet till något väldigt fult utan min vetskap. OH vad jag skämdes!! När en arbetskamrat upplyste mig om detta. Kunde göra flera mindre fadäser som att jag några år senare ville köpa en Kostym. På den tiden DÅ män var MÄN och vi kvinnor hade KJOL. Kostym?? Ja, kjol och jacka, Vårdräkt !! Också liknande ord som betyder skillnad. Kostuem - dräkt - Tracht - nationaldräkt, Vardagsdräkt i Bayern Dirndel. Mycket omtyckt i Tyskland. Men Dirndel på flickor betyder lösaktig. Ja, även de nordiska språken kan ha olika betydelser. Rolig på norska är ett av dem. Pojke kommer från Finland undrar vad vi har från Danmark? Vi hade i vår flyktinggrupp någon MAN med Olafssdottir. Tillkommen i Sverige ville myndigheterna att ändra sitt efternamn till Olovsson - men han vägrade. Undrar om Island fortfarande har dottir eller son på olika kön i respektive efternamn? En skånsk vits: " Under adventstiden sjöng man den vackra psalmen “Hosianna Davids son” även i skolorna En barnaröst sjöng högt STRUMPIANNA … “Varför sjunger du så??” frågade lärarinnan. "Gråtfärdig svarade tösen: “Jag får inte säga hosor för mor!”

1 gillning

RÄTTELSE: DIRNE kom jag på nu som lösaktig flicka. Dirndel syns ofta på Eva Braun i Berchtesgarden. Gick själv ibland i den och fick fritt inträde på Skansen i Stockholm vilket alla nationaldräktklädda fick.

1 gillning

Det skulle vara “Die schwarzen Blätter liegen auf den weißen”.

Jag hade kunskap på danska innan jag kom till Sverige. Jag frågade promenerande i Sverige efter retning til… “Han behöver hjälp,” sade de. “Ja, är det den där vej eller den til …?” De förstod och förklarade vägen. (dansk retning = svensk riktning)
I Turku frågade jag på en kiosk:“Har du ikke nogon svensk tidning!” Flickan vid kassan svarade:“I don’t understand Swedish.” Vilken överraskning. På Ålandsöarna och vid Vasa området klarade jag mig bra - med danska och tysk acceent.
Det skulle vara lätt för skandinavier att lära sig grannarnas språk, utom finska. De är ju nästan som dialekter. Viktigt är att inte ha för många språk samtidigt som jag i Tyskland. Jag hade engelska (längst), latin och så för 2 år till franska, d.v.s. 3 språk samtidigt i 2 år. Det var trakasseri. Jag beklager att jag hade latin. Bara 2 år franska eller spanska i stället och därefter 2 år ryska, polska eller varför inte ett skandinavisk språk, maksimalt 2 språk samtidigt med engelska.

Du har dekonstruerat min mening, så vad du skriver saknar relevans. Tanken med mitt ordknåperi var att visa hur adjektiv övergår i substantiv och “Blatten” betyder faktiskt ark. Att sammanföra “Blatten”, “Schwarzen” och “Bögen” var ett humoristiskt infall.

Dirndl blev under Hitlertyskland upphöjd till finkläde och det finns ingen som helst koppling till någon lösaktighet. “Dirn, Dirne” kan väl kanske liknas vid det norska “tös” - en “lösaktig” flicka, kvinna - hur man nu ska tolka ordet lösaktig. Men det betyder i vilket fall inte prostituerad.