Minska distraktionerna

Läs hela artikeln på Nordfront: Minska distraktionerna

Utbudet av distraktioner är större än någonsin • För att individen och gruppen skall förbli effektiv i kampen så måste distraktionerna försvinna från ens liv.

Jag brukar titta på barnprogram ibland, för att se vilken propaganda dom utsätts för. Om man tittar på reklamen på TV4 i programmet Köket, så kan man se vad deras kockar kommer använda längre fram.
Annars undviker jag reklam.
Jag är inte med på Facebook, Instagram eller liknade. Dock tittar jag på Youtube, men har gjort det så mycket att jag börjar tröttna.
Tv:n innehåller inte mycket att titta på det är vissa program jag tittar på.

Det förklarar varför reklam-TV kom till Sverige först i slutet av 80-talet, då fler började kritisera mångkulturen. Man höll inne med det de första 30 åren med TV, så det var en perfekt plan B för politikerna.

Jag väljer mina gifter och tittar inte på TV, läser knappt nyheter, slösurfar så gott som aldrig. Men ändå blir det faktiskt lite väl mycket mobilspel vissa dagar. Är på intet sätt beroende, men lägger kanske lite väl mycket tid på det när jag egentligen kunde göra något bättre.

Minska distraktionerna, låter enkelt – men för många finns det nog inte så mycket möjlighet till att minska distraktioner man inte rår för eller är orsak till själv. Den som vet hur det är att bo tätt ihop med någon, eller som i en familj vet att det kan vara mycket distraktion som finns runt omkring en hela tiden fast det kanske är något man vet är en del av ett liv man en gång väl kanske har valt själv. Kan säga att ordet egentid är något som verkar viktigt i känslan här. Som vardagsmänniska i kanske en familj med många olika händelser pågående hela tiden är nog distraktion mer regel än undantag.

Det här ämnet handlar väl som så mycket annat om psykologi och personliga ställningstaganden. Hade tänkt att ge några synpunkter på den här tankegången för rätt länge sedan, men det dagliga och allt möjligt som händer och sker har kommit emellan, vilket väl är en del av det som kallas livet för att vara lite filosofisk. Distraktioner eller störning av det egna lugnet, eller balansen som ger ett inre slags harmoni, samklang och förståelse för den naturliga känslan kan upplevas jobbig när man kanske tillfälligt har fått ha kontakt med ett mer stresslöst naturligt tillstånd.

Har man för en stund fått uppleva lugn och ro och sluppit onödiga störningar runt omkring och fått möjlighet att på djupet tänka lite själv och kanske fått uppleva känslan att vara ett med det naturliga. Då kan det kännas mycket jobbigt att kastas tillbaka i ett sammanhang som man kanske insett mest är en väg som är för stunden och inte leder fram till någon större inre medvetenhet. Om man kanske har haft förmånen att för sig själv få vistas exempelvis långt ut i naturen och varit en del av dess lugn och harmoni, då är stadens distraktioner nog något man vill komma ifrån så ofta det går.

Som nordbo och nationell så är det här helt självklara och nedärvda känslor. Bara det att få sitta ensam, själv och fri i naturen och bara andas och slippa bry sig om alla tankar som kanske tynger är ofta större än att åka omkring i någon ny fin bil, äga ett stort hus eller åka iväg på en resa till något okänt utländskt mål som inte kan jämföras med den känsla som det inre lugnet och harmonin ger. Distraktioner kan ofta minskas på många enkla sätt som inte kräver så mycket, men ger mycket ny stärkande energi. Det handlar ofta om att följa känslan och låta livets enkelhet i sin storhet få råda. Norden är för oss vita nordbor i frihetskamp för framtid och vårt eget folk något som i sanning finns nedärvt i våra gener. Folkgemenskap!

1 gillning

Tell-lie-vision… Få massorna att distraheras av en massa trams, så de glömmer bort vad som är viktigt. Jag kommer aldrig äga en TV, internet är inte speciellt roligt mer heller med all reklam. Nyheter läser jag inte mer. Jag siktar på att inte kunna namnet på någon politisk minister haha. Det jag inte vill leva utan är musik.